1: Maj är lika med Hälsingeklövern, som är en inof. lagtävling mellan Hälsinglands 6 Brukshundklubbar, tillika en slags "starta upp" tävling och tävlingsträning.  Vi kör enligt off. regler med 2 domare, varav jag var den ena .

Hudiksvalls Brukshundklubb tog hem lagsegern i dag, med 3 ekipage på pallen, med Sara & Ninja högst upp   

Sara & Ninja   Lena & Mindra och  Monica & Hosia

MEN....trötta mig vad det krånglar med text & storlek m.m   

Efter en heldag på Klubben var det skogen som gällde. La 2 frispår, det ena 500 m i fin terräng och det andra 800 m i en besvärlig terräng, upp i ett berg där det fläckvis var massor med snö. Vid några tillfällen sjönk jag ner till knäna och fick fullt med snö i kängorna förutom blöta byxor    I väntan på spåren fick tjejerna en omgång Uppletande med udda prylar och platser.

Det blev ganska lång liggtid på frispåren, det ena var 1. 45 tim och det andra drygt 2 timmar. Det som gick upp i berget hade jag snitslat så Sara kunde se hur Ninja jobbade, hon såg 2/3 av det 800 m långa spåret, den sista delen såg jag. Ninja jobbade jättefint, likaså på det andra   

Sammantaget blev det en bra dag för Ninja, hennes lydnad hamnade på 267 poäng (Ekl) Det skulle sitta fint om den formen håller i sig till tävlingen   

I dag blev det Potatismos (hemmagjord så klart) och Ungsstekt ostgratinerad korv, som smakade riktigt bra .

Slut för i dag då jag är slut i rutan   

Sov gott önskar jag och Piraya  

Gör ett försök att skapa liv i bloggen som slumrat under lång tid  

Sen sist har jag flyttat från min älskade luftiga lägenhet på 77 kvm med en ljuvlig uteplats mot en liten skog, till en liten vrå på 52 kvm, visserligen en uteplats, men lögenheten  mörk & dyster. Det får jag leva med, för jag behöver inte större boende än så här, och det är ju inte så att jag vantrivs, men den andra som jag bodde drygt 14 år i, var bara så underbar, jag blev glad varje gång jag öppnade dörren när jag kom hem   

Maja anpassade sig direkt, det känns som om hon gillar  det här stället mer, och det är ju inte fy skam   

Mamma bor på det äldreboende hon så gärna ville bo på  . Det lönar sig att inte ge vika och lägga sig platt och bara accpetera. Jag hade inte klarat av att se Mamma i ögonen om jag hade gett upp den fighten.

Vi, vilket är Sara och jag, är sedan i höstas klar för årets SM i Rappot, och i år är det jag som går ut och matte Sara får snällt stanna kvar på A   Vi ska tävla en gång nu i vår, det blir i Gävle den 12/5, vilket är ganska snart, och det kanske inte blir den bästa tävling vi gjort eftersom förberedelserna varit dåliga pga av den snörika vintern, vi har fortfarande inte så pass med barmark att vi kan ut å köra vart som helst. Ninja har just nu inte världens bästa flås heller, men vi gör allt vi kan för att bättra på den.  Nu är inte tävlingen viktig/avgörande eftersom vi redan är kvalade, men vi vill ju att Ninja ska känna sig stark i stället för sliten när hon springer, men även efteråt   

Ninja och jag på väg fram till start.

Det blir en Rapporthelg 17-19 Maj här i Hudik   

Nu vill Maja gå ut, och jag är en lydig matte  

Sov gott !

**************************************************
*******************************

Ja, det ska jag göra i morgon förmiddag, en 1:a på 49 kvm   jag bor ju i den bästa lägenhet man kan ha i Hudiksvall, men hyran börjar bli allt för mäktig. Hur som helst ska jag i alla fall kika på den här lägenheten, vem vet, jag kanske faller pladask och vill flytta i morgon   Annars har jag en annan tanke och plats, en 2:a,  men just där är det ursvårt att få eftersom det bara finns 3 av den sorten.

Sen har vi ju den här så urtrista långtradaren med infektion i kroppen, grymt j-a less nu  Vet ni hur äckligt det är med var i skallen, kinder, hals och ont överallt i kroppen i månader ? Allt smakar ingenting eller äckel, så fort jag försöker göra nånting börjar illamåendet, och hjärtat slår som en hammare. Fick byta pennecillin eller om det kallas antibiotika förra veckan, efter en koll i halsen (peta runt med tops) som visade bakterier, men man gjorde ingen odling, utan man nöjde sig med det fakto ATT det var bakterier och synligt var.

Nu har jag käkat nya sorten i 5 dagar, och det verkar inte som att detta heller  funkar   Nu har jag beställt ny tid hos husläkaren, 21/12 för att utreda vad det är som spökar. Tänker inte nöja mig med nå mer medeciner, nu vill jag få ordning & slut på detta.

Idag har snön kommit till Hudik, vitt å fint blev det, men jag gillar det inte  

NU ska jag unna mig ett hett skönt bad   

Jag känner ett ansvar att berätta följande.

Min 87 åriga Mor är förtvivlad, hon blir utslängd från sitt korttidsboende fredag 1 april, om hon inte accepterar ett boende på ett hem som hon absolut inte vill till, hon tyckte inte alls om rummet där, och hon ville bara därifrån, ”hem” till sitt rum på korttidsboendet på Fredens Kulle, där hon så gärna vill bo. Det finns lägenheter där åxå, men hon får inte välja att vänta på ett ledigt permanent boende där.

Cecilia (min Mor) har ansträngt sig för att vara snäll & duktig på Kullen, så att hon ska få stanna där. Det är såååå ynkligt att hon ens ska behöva känna & handla så.

Jag har skött om Mamma, och allt som har med henne att göra de sista 6 månaderna, och det har varit oerhört på frestande, mitt liv har varit allt annat än normalt under den här tiden. Utan överdrift har det handlat om minst 5-6 timmar/dag. Hon har inte haft någon form av hemtjänst eller hjälp, jag har skött allt.

Under dessa 6 månader har jag inte haft något socialt umgänge med andra människor, jag har överhuvudtaget inte orkat ta hand om mig själv.

Jag har sett framför mig en bild av att Mor under sina sista år i livet skulle få ha det ganska bra, men nu är allt så förstört och ogjort.

Mamma är oerhört besviken & ledsen, och jag bröt ihop när jag kom hem, nu orkar jag inte mer.

Och jag har tagit ett beslut för egen del: jag kommer ALDRIG att låta min dotter gå igenom detta okänsliga äldrevårdssystem som Hudiksvalls Kommun har. Jag ska ta mitt eget liv i god tid, någonstans där Kommunen får hitta mig och ta hand om eländet. (drastiskt ? nää, det är mina erfarenheter och slutresultatet av vad jag blivit under en så kort tid som 6 mån)

Jag är ytterst orolig för vad som ska hända Mamma nu, och jag kan inte ansvara för det eftersom det är Kommunens äldreomsorg som bestämmer.

”Omsorgsförvaltningen” ?

Gun-Britt Arthursson, dotter till Cecilia Öhrvall

Åhh.. nu äré nog  bäst jag bokar en tid hos fabror doktorn för egen del   Jag har just nu absolut NADA tålamod i kontakter med byråkratin   Pratade med "lägenhetsfördelaren" för äldreboende på Hudiksvalla Kommun i dag, och det spårade verkligen ur.

Vet ni hur det funkar i eran Kommun ?  Ta och kolla upp det ...

Här i Hudik är systemet så fucking idiotiskt & omänskligt att jag var tvungen att fråga 3 ggr om det var sant !!   

Så här går det till: 

Man tar kontakt med Kommunen, och får sig en handläggare tilldelad.

Denne person ska så småningom göra en utredning om behov av särskilt boende, och det tar några månader .. .minst !

Vår ansökan inkom till handläggaren 6/12, och är ännu ej klart.

OM beslutet är att man är berättigad ställs man så i bostadskö..och inom ytterligare 3 månader bör Kommunen erbjuda ett boende.

Man blir då erbjuden boende där det finns ledigt, och det kan vara på vilket "hem" som helst inom H-vals Kommun, som sträcker sig 4-5 mil utanför stan.

Om man tackar NEJ till just det boendet, åker man ur kön och får börja om hela skiten med utredning o.s.v      Man FÅR INTE STÄLLA SIG I KÖ till sitt önskade boende utan man ska tacksamt ta mot den plats man får ...  . får å får ...hyrorna är inte att leka med kan jag berätta ...

Så i dag blev det en mindre trevlig diskussion med den här "fördelaren"   

Jag har en sådan lust att svära mig gul & blå å slå nån jäkel ... å jag menar .. det är ju inte särskilt friskt ..sägs det   

Efter det där förb. samtalet var det dax att åka till Mamma för att invänta "glömske-kvinnan"  som skulle utföra ytterligare tester på Mamma ang. om hon har Demens. Kvinnan kom återigen ca 15 min för sent  

Och i morgon f.m ska jag skjutsa henne (Mor) till växelboendet där hon, förhoppningsvis ska vara i 13 dagar.

Jag ska försöka koppla från under den här tiden, för nu mår jag skit   

Ha dä gött alla där ute   

Att jag har skrivtorka  

Sen jag skrev senast har mitt liv ändrats ganska mycket. I början av November ringde Mamma och sa att NU var hon sååå trött, hon orkade inte med vanliga sysslor och trapporna (45 steg) började bli henne övermäktiga. Då jag känner min Mor som en person med mycket intregritet & styrka och självständighet förstod jag att det var fara å färde, så jag påbörjade kontakt med Kommunen och ställde henne i kö för ett annat boende med hiss. Jag började även hjälpa henne med handling & bära m.m

15 November började hon få mat hemkört 1g/dag.

Den 22 Novmber, hennes namsdag (och min) tidigt på morgonen, antagligen runt 05.30, hade hon ramlat och slagit sig medvetslös och inte nått sin telefon förrän flera timmar senare. Ambulans in och hon blev kvar på Sjukhus i 5 dagar.

Under den här tiden har jag haft fullt upp med att ta hand om henne. Jag sköter hennes tvätt, handling, ärenden, åker till läkare, bibblan, fixar det som ska skötas hemma, betalar räkningar, kopplar in larm, försöker lära henne använda det, bytt ut telefon (som hon så klart har svårt att lära sig) Jag är där varannan dag + pratar i telefon med henne minst 1-2 ggr/dag. Hon har blivit såååååå glömsk och förvirrad   

Jag blir inte fysiskt trött, men jag är mentalt helt slut för allt är så osäkert & skört.

Det är orsaken till att jag är osynlig och dålig på att höra av mig, jag orkar helt enkelt inte. Känner att jag är såå spänd... var väl därför som det gick som det gick med fåtöljen  och den stackaren som parkerade framför mitt garage strax före jul Ja ja .. jag tänker liksom inte be om ursäkt, för som jag brukar säga " det här livet "   

Jaha... det blev ju en riktigt munter blogg  

Mamma hemma hos mig förra Julen.

Så måste jag lägga in bild på "Syrullebordet"  som finns hemma hos Mamma.

Jag bara älskar den där märkliga tingesten som är gjort av gamla träd-trådrullar.

Jag har ingen lust att lägga in några bilder på hur det ser ut i Hudik just nu  

Ha det gott !!

Jag har inte varit in här sen i augusti!  Min skrivklåda har tydligen rest bort på en lång och obestämd tid  Det är bara tomt, men provar lite nu då   

Piraya har haft ett mindre anfall, för några veckor sedan när Sara & Ninja tränade Rapport, å Maja smet i väg ut till Sara på B, med ett täcke på sig som var knutet lite dumt pga av en trasig hake. Vägen ut gick väl i hyfsat lugnt tempo då spårade, men vägen tillbaks till mig gick så klart undan, och när hon kom in på A var hon "upprörd". Hålla i, hålla lugn, vara bestämd och krama tycks vara det som är bäst för henne   

För mig är det jobbigt, det finns hela tiden en oro och så klart funderingar på vad som egentligen är det bästa att göra för henne. Oavsett olika tankar & beslut kommer jag inte ifrån känslan av smärta  

Nu har vi fått vinter sedan några veckor tillbaks, jag trodde den snön skulle försvinna, men icke, den ligger kvar och minusgraderna fortsätter   Känns som att det blir en lång vinter. Man kan ju alltid hoppas att våren kommer tidigare    Hoppas, hoppas .. för jag är så sugen på att ha lite kurs/läger   Då mår jag som bäst   

Har jagat nån sorts inomhusplats att använda vid kallt/isigt väder, men jösses så krångligt det kan vara då.

Det får bli "kupévärmar-träning" så länge. Då slipper iaf hundarna frysa fast, in å ut ur bilen vid behov, å en å annan människa kanske åxå behöver värma sig i bland   

I onsdags var jag med Amanda till stallet för hennes ridning. Oj Oj Oj så himla duktig och fin hon är i sadeln   Dom fick rida utan stigbyglar, med sadel på, för att lära sig en bra sits & balans, å det gick så bra för henne. Hon red på ......... meeeeen..jag vet ju vad hon heter..HATTIE var det    På söndag e.m ska jag kolla på David som spelar innebandy-match, måste ju dit å heja på Håsta-laget   

Nä, nu ska tanten å Maja ta en prommis   

Amanda & Hattie

Bilden är från ett tidigare tillfälle utan snö  

Kolla vad jag hitta när jag rensa i lådorna

Lite gulligt   

Åsså lite "bevis & certifikat" .....

Puss & Kram 

GBA  

http://www.gbahundkonsult.n.nu/

I dag är jag ganska ledsen

07.00 vaknade jag av en massa oväsen, det var Piraya...

Jag rusar upp, finner henne i hallen på väg till mig, hon låter, hon krampar, hon vinglar omkull, mungiporna är mycket spända och hjärtat slår minst 200 slag.

Hon kan inte stå, jag får hjälpa henne...hon känns skräckslagen    

Detta pågår i 3-4 minuter, och man känner sig så hopplöst hjälplös.

Det har inträffat 1 gång förut, men då varade det bara i max 1 minut.

Jag har haft på känn att något är galet, förutom hennes skada, för hon har haft en del märkliga beteenden sista tiden  

Jag förstår att det är Epelepsi, men jag undrar mer över själva orsaken eftersom jag vet att det ofta kan bero på en tumör  

Det känns så himla orättvist mot Piraya, hon har väl haft bekymmer så det räcker.....Mammas lilla